Sedan början av 2000-talet har andelen kvinnor i de största svenska bolagsstyrelserna dubblerats och ligger idag på 35%. Ett resultat som placerar Sverige över genomsnittet i EU. Tittar vi framåt så visar Almis årliga Styrelsekartläggning att vi når jämställdhet i styrelserummet 2053. Ett resultat som de flesta anser är på tok för långsamt.
Det tog 10 år från att förslaget först lades fram, men nu antogs direktivet i november förra året. Alla stora börsnoterade företag inom EU kommer således senast juli 2026 behöva ha fler kvinnor i företagsledningen. Direktivet gäller endast för bolag med över 250 anställda, och leder till straffpåföljder i form av exempelvis böter för de bolag som inte följer bestämmelserna. Så vad är det direktivet kräver?
Det finns redan många som förespråkar jämställdhetens relevans i styrelsearbetet. Men några som just nu tittar närmare på vikten av jämställda styrelser är Västsvenska Handelskammaren och Handelshögskolan. Genom initiativet Styrelselistan ser de över vad jämställdhet innebär i praktiken för styrelsernas arbete och resultatet kommer presenteras under våren 2023.
Styrelsens sammansättning behöver även utmanas allteftersom bolag och affärsmarknaden förändras. Internationell expansion kräver kunskap om globala marknader och kompetenser sträcker sig idag långt bortom kön, etnicitet och ålder. En kombination av erfarenheter och kunskap möjliggör att beslut kan fattas utifrån ett bredare perspektiv. Styrelsens sammansättning beslutas av nomineringskommittén och det är därmed i slutändan ägarna som ansvarar för styrelsens sammansättning. Fram tills dess att ägarna beslutat finns det ett antal faktorer att ta i beaktning för att skapa och upprätthålla rätt sammansättning i styrelsen.
Har du frågor gällande styrelsens sammansättning? Välkommen att kontakta Melina Vinberg Hjalmarsson, Manager på Michaël Berglund Board Value.